Ensam olycklig kvinna!
En ny forskarrapport presenterades idag. Den gäller ensamma kvinnor med barn. Där belyses bland annat att dessa kvinnor är mer sjuka än andra småbarnsföräldrar som lever i parförhållande. De inte bara mår psykiskt dåligt, de har också sämre matvanor, utsätts i större grad för övergrepp, samt röker i större utsträckning, Och då är det kanske inte så konstigt att även ekonomin är dålig.
Det gäller nog alla som lever under samma premisser vare sig man har barn eller ej. Det konstiga är att man forskar på detta, det liknar på visst sätt den som doktorerade på hur man gör rent toalettstolar. Detta är självklara saker som rapporten visar på. Det konstiga är att de får pengar till detta. Kanske är rapporten ett försök att få mera pengar nu när det snart är val? Många partier kommer nog att anamma rapporten, det gäller att vinna eventuella väljare.
Är det inte som så, att när man är ensam lever utan en partner, vare sig det gäller en kvinna eller man, då söker man en partner av något slag. Har man också ont om pengar, är det lätt att man tar första bästa man får tag på. Det kan vara på nätet eller den lokala puben. Då när man tror sig ha funnit någon som verkar passa en, är det lätt att man inte vill i
början se de eventuella skavankerna/dåliga sidor den nya partnern har. Man är ju så ”kär”.
För 30 – 40 år sedan fanns det nästan ett krav på att kvinnan med barn dels skulle vara gift och bo ihop med sin make, men så är det inte idag. Både på gott och ont. Då på gamla ”goda tiden”, var det skandal för en ogift att få barn. Då fanns inte heller alla skydd som finns idag. På den tiden såg många kvinnor/flickor till att bli med barn för att kunna bo kvar uti de små byar/samhällena i Sverige. Så verkar det inte vara idag. Idag ska inte någon behöva bli
med barn om hon inte vill, det är slarv, allt går inte bara att förklara att man var ju så ”kär” så man tänkte sig inte för.
För alla grupper som har det svårt eller har hamnat utanför samhällets skyddsnät, de kanske inte ens har kommit in i det, gäller att det ska få viss hjälp. Mycket kan man göra själv, det tråkiga idag är att det inte finns jobb till dessa och många andra som går arbetslösa. Arbetslösheten innebär ett utanförskap i sig.
Det var skönt att höra en intervju i P5, Radio Stockholm, där en ensamstående mamma berättade att det värsta var att folk tycker synd om dem, det hjälper inte upp situationen ett dugg. Hon nämnde vidare att en ensamstående, inte blir bjuden på fester /middagar för att det vid dessa tillfällen ska vara jämna par så att underförstått inte någon raggar där. Jag tycker att det säger mycket om de som bjuder en. Är kvinnan som bjuder till fest så svartsjuk eller rädd, för att hennes karl ska hitta något bättre? Hon avslutade intervjun med, stödgrupper finns, men det bästa vore om man fick ett jobb.
Ingen kan garantera att förhållande ska hålla livet ut. Man kanske även måste bryta sig loss, när barnen eller en själv far illa. Det bästa rådet till dessa flickor/kvinnor är, se till att skaffa er en utbildning att falla tillbaka på, om något skulle hända, det behöver inte vara en skilsmässa, det finns så mycket annat som kan stöka till livet. Och se till att ta ett eget ansvar över ert liv.
Till början
Sidor under uppdatering, © JC-WebDesign